GMO, enfald före mångfald

Snubblade över ÄNNU en debattartikel om GMO. Jag kan inte förstå hur detta får fortgå?!

"Det talas tyst om att de genmodifierade grödorna säljs i kombination med förpliktelsen att inte återanvända frön och kräver bekämpningsmedel som utarmar våra jordar, förgiftar våra grundvatten och minskar den biologiska mångfalden."
Du hittar artikeln där jag tagit citatet ur via denna länk:
http://www.svt.se/opinion/article2621826.svt

"Har du inget snällt att säga...

... så säg ingenting alls."

Hittade denna bild med okänd avsändare. Det är som mormor brukade säga fast med arabisk tuch.
Trevlig helg på er!

Lokala tillagningskök är en succé!

 Idag har jag tillsammans med "Styrgruppen för ekologisk hållbarhet" haft denna mandatperiods första möte. Vi hade även ett verksamhetsbesök på Västraskolans skolkök där kostchefen och kökspersonalen mötte oss för att beskriva deras syn på de nya tillagningsköken och vi fick möjlighet att ställa våra frågor. Det som är så roligt med dessa lokala tillagningskök är att de är nyckeln till lokal upphandling av råvaror vilket i sin tur kan hjälpa oss att nå våra mål om ett minskat klimatavtryck och ökad andel lokalproducerad och ekologisk mat.
Det var en enormt stormig politisk debatt kring denna omorganisation från "cook and chill" (centralkök på sjukhuset som lagade och kylde ner maten för att värma den dagen efter på skolor och vårdboenden) till lokala tillagningskök. Resultatet?
Eleverna älskar det, personalen tycker det är roligare att gå till jobbet och det ser dessutom ut som att vi får mer mat för pengarna (eller mindre svinn).
När jag gick i skolan så minns jag att man fick vara "matvärd" och följa med "köksan" in i köket och hjälpa till med att plocka fram bröd, sallad osv till lunchen men  idag är det verkligen inte så. Sex politiker och två tjänstemän fick dra på sig skyddskläder från topp till tå för att få möjlighet att komma in till köket.
Det var väldigt lärorikt och intressant att få besöka skolköket och jag fick många tankar med mig därifrån som jag avslöjar lite längre fram i en motion kanske...

Ge mig styrka!

Foto: Marie Sundin, Gräsåsens Trädgårdscafé

 Efter att ha varit riktigt krasslig i över en månad så är jag äntligen på bättringsvägen!
Allt går för sakta känns det som, men allt har väl sin tid. Imorgon ska jag tillbaka till doktorn för att kolla hjärta och lungor och håller tummarna för att jag vilat tillräckligt.
När naturen utanför är så sagolikt vacker så önskar jag att jag bara kunde kasta mig ut i den mjuka vita snön, med eller utan skidor. Än så länge så är jag inte riktigt där ännu men dessa bilder ger mig något att se fram emot.
Härliga Hälsingland!

Mer uppkopplad än önskvärt

När jag var liten så önskade jag alltid att jag vore mer envis. Min mamma sa ibland att hon tyckte att jag gav upp för lätt. Det är något som jag inte tyckte om och något som jag jobbat med att få bort. Denna jul så insåg jag att jag nog jobbat lite för mycket med den biten.  Efter att i veckor haft en envis hosta boendes i min bröstkorg så jag skulle försöka vara envisast av oss två. Barnsligt, men det kändes som en bra idé då.
Gå till doktorn har väl ingen trebarnsmor tid med mitt i julförberedelserna? Sedan skulle ju nyårsmaten förberedas och självklart så hade min man en massa jobb inför tentor och dylikt som faktiskt inte gick att skjuta på. Vi övervägde att konvertera till någon annan religion just under december, men det föll inte i så god jord hos barnen.
Hostan fick helt enkelt hänga med på budgetdebatt och julstök. Men tillslut så ville inte kroppen vara med på mina upptåg.
Jag lommade väl snopet iväg till doktorn efter helgerna och då visade EKG:et att jag nog lärt mig att vara mer envis än jag borde varit. Uppkopplad mot apparater som pep och tjöt när helst det passade så tror jag sällan jag blivit så uppassad i vuxen ålder. Gulliga läkare och och sköterskor löste av varandra och till slut så lugnade kurvorna ner sig.
Barnens ofarliga virus ( som de klarade av som en dans) gav mig inflammation både i lungsäck och hjärtmuskel. Tji fick jag! 

Livet förändras och vi med det.

Jag tyckte inte om som barn att jag inte var "tillräckligt envis" och jag tycker inte om som vuxen att jag blivit "onödigt envis".
Nu vilar jag in det nya året och ser fram emot förändring där jag inte alltid sätter mig själv i sista ledet.

Budgetkris i Hudiksvallskommun? Vad hände?

Vi hade samma situation kring budgeten lokalt i Hudiksvall som nationellt i regeringen. MP sitter ju som ni vet i opposition och S&V sitter i minoritetsregering. S&V har inte majoritet för deras budget i Kommunfullmäktige.
Vi i MP Hudik valde att försöka påverka S&V´s budget genom att försöka forma den med gröna tilläggsförslag. Vi skickade våra gröna önskemål till dem fyra dagar före Kommunstyrelsen så att de hade tid att förankra dem i sina partier. Jag har aldrig varit så nervös på ett politiskt möte i hela mitt liv! Vårt andrahandsyrkande var ju att stödja den budget vi tillsammans med Hudiksvallsalliansen arbetat fram till KS i juni 2014. Skulle S&V ha gett oss för lite respons för våra gröna tillägg till budgeten så skulle vi iaf ha hamnat i samma läge som på riksplanet.
Trots att vi tyckte att vi siktade högt och trots att vi var beredda på att vissa av våra önskemål inte skulle antas så fick vi igenom nästan allt. Vissa partier blev såklart besvikna och kallar oss för ett kuvat stödparti men så är det inte. Jag tror att den regeringskris som tog form på nationellt plan fick verkligen ett hårt emotionellt genomslag  på oss alla. Vi måste vara ödmjuka och göra det bästa av situationen när den så kräver! Ingen vill ha en ledning i kris, ingen vill att en vågmästare som är dåligt insatt i budgeten ska få makten att fria eller fälla det som sju partier har arbetat hårt och ansvarsfullt med.
Vill du läsa vad som fick oss att inte kunna säja nej till i S&V`s budget? Gå in och läs dem i sin helhet på vår hemsida genom att klicka på länken nedan:

Våra Gröna tillägg i sin helhet

Politiker = översittare? Då är det inte MP:are

Kommun och landstingsdagarna i Karlstad.

Oj så många intryck som jag skulle vilja förmedla i detta men jag håller mig till några ljusglimtar.

Fördelen med att vara en del i ett litet parti utan hierarkiska ordningar är bl.a. att oavsett om du är en ledamot i en nämnd ute i landets kommuner eller om du är minister i regeringen så möts vi verkligen på samma nivå i dessa sammanhang.

Denna gång hade jag mina tre barn med mig. Vi i Miljöpartiet har alltid barnvakter anställda på våra kongresser så att ALLA även om du är ensamstående med barn ska kunna delta. Det var viktigt för mig att låta barnen se vad mamma gör när hon är borta flera dagar med MP och det var viktigt för barnen att få se att språkrören som de ser på TV är helt vanliga människor de med. Romson är en favorit hos min dotter som nästan har fått en gloria i min dotters syn på vår vice statsminister och just därför var det viktig att hon fick se att även Åsa hade svårt att hinna med att lämna sonen hos barnpassningen, att även hon spillde sylt på kavajen när det var bråttom iväg på mötena. Sonen är mest intresserad av Fridolin och hade dessutom lyckats boka ett möte med honom för att ställa några frågor om allt från skolregler till rasism. Yngsta dottern som älskar att vara i rampljuset följde motvilligt med på mötet med skolministern eftersom hon antog att hon skulle behöva lägga lite band på sig. Det tog inte mer än tre sekunder innan isen var bruten mellan dessa två. Han hade nämligen klämt fingret i en bildörr lika som hon gjort så då fick hon tillfälle att förklara för honom hur det kommer att se ut när det läker. Mitt i barnens intervju (som för övrigt STV filmade) så går yngsta dotterns egengjorda armband sönder och pärlor störtar över golvet. Ner på golvet störtar tre barn, en mamma och ett språkrör för att samla ihop pärlorna igen.
Detta här miljöpartiet! Enkelt, hjärtligt och opretentiöst.