En hyllning till journalistkåren!

Artikel i HT #hanvarsvensk

Flera tusen har läst mitt sista inlägg #hansvarsvensk och HT´s reportrar fick även nys om min hashtag.
Det är sällan jag blir så nervös som när man plockar fram en filmkamera och så var det även denna gång.
Men jag måste få säga att den respekt och empati för att det inte alltid är enkelt att vara så frispråkig som jag ändå ibland är som HT´s reporter Christine Odén ändå visade mig är ovärderlig. Hade hon inte varit så proffsig och vänlig så hade jag inte vågat ställa upp faktiskt!
Den fria pressen över huvud taget borde lyftas nu om någon gång! Vi har en obehaglig utveckling i Europa just vad det gäller yttrandefrihet och det fria ordets rätt i samhället. Polen har verkligen inskränkt på den fria pressen för att ta ett exempel.
Polen inskränker pressfriheten DN

Visst är det den vackraste källarlokal du någonsin sett? Källaren på HT!

Idag är minnesdagen av förintelsen och det var i ett modernt och välutvecklat samhälle som de radikaliserade ideologierna ledde fram till förintelsens fruktansvärda massmord som vi sörjer än idag. Propaganda och informationsövertag från statsmakten var en förutsättning för att Europa demokratiskt valde in nazister i sina styrande församlingar.
Den fria pressen och det granskande ordet är viktigare än någonsin men håller på att rationaliseras bort i en värld där rubriken betalar mer än grävjobbet som är förutsättningen för god journalistik. Nu med den tidningsdöd som sprider ut sig som en pest bland samhällshjältarna så har vi nästan bara rubriker i kombination med en dramatisk och vinklad bild kvar.

 Det är inte journalister från den fria pressen som bär ansvar för det. Det är ett medieklimat som vi först och främst hittar på sociala medier och där den subjektive med egna motiv sätter rubriken efter egen agenda.
Jag hör även dräpande kommentarer runt fikabordet om journalisternas kompetens och hur journalistens politiska hemvist ska ha färgat de lokala rapporteringarna men jag delar verkligen inte den bilden av den journalistkår jag mött. Det är å andrasidan väldigt svårt att ge en bra intervju många gånger. Det har vi inte fått någon utbildning inom så när hjärnan ibland delvis finns i vilken tid barnen ska hämtas till fritids och man samtidigt ska leverera något kärnfullt om hur konsekvenserna av dubbelspårets dragning kommer påverka lokalpolitiska överväganden så är det inte undra på att budskapet ibland inte är alldeles solklart när det väl publicerats. Frågan är om det är budbärarens fel eller den som inte har koll på vilket budskap man vill sprida? Jag har verkligen mycket att lära vad det gäller att vara saklig i intervjusituationer och ibland så blir det röriga uttalanden men jag får se det som ett område med förbättringspotential för min egen del. Men det är en senare fråga att ta tag i. Detta inlägg är dock för att uttrycka min yttersta tacksamhet över att den fria pressen fortfarande finns i Sverige. Det är en förutsättning för en fungerande demokrati i utvecklig.
Min rubrik "En hyllning tilljournalistkåren" satte kanske höga förväntningar på en vackert analytiskt och informativ brödtext?
Jag är ledsen att göra er besvikna, men det är inte mitt bord. Det finns det andra som kan bättre än jag, och det vill jag att proffsen med pennan som svärd ska även fortsättningsvis ha möjligheten att göra trots ett allt kallare Europa!